Maria Didalarions blogg

16. jun, 2017

Tack Susanne Argus för din inspiration och helhet:

Till dig som är trött och till allas vår älskade utma(tt)ning:

Älska din trötthet. Den gör dig till en hel ...människa. Glad och pigg jämt är inget att sträva efter. Du inrymmer nämligen fantastiskt nog alla tillstånd. När de alla får inrymmas i din kärlek och får uttryckas i varje stund blir du hel. Strävan efter och tron att du är bättre när du är pigg skapar skuld i dig och gör att du måste anstränga dig när du t e x vistas bland människor. För du försöker låtsas känna något du inte just då känner. Det skapar ett motstånd och en anspänning som i sin tur gör dig ännu tröttare. Det är förbannat tröttsamt att vara osann. Det gör dig ofri. Sanningen gör dig fri. Att vara och inrymma allt.

Tillåt alla tillstånd utan att jämföra och döma dem. Trötthet förtjänar också din kärlek. Alla tillstånd och delar av dig är lika mycket värda. Din trötthet känner just nu samma utanförskap som du. För att du avvisat henne. Hon vill bli älskad som hon är. Precis som du.

Bjud in Tröttheten i ditt sammanhang, som är ett helt du. Som är hela dig. Du är ett spektrum av strängar som vill spela på alla strängar och spela alla toner. Anden vill få uttrycka alla sina lika vackra tillstånd. Du är faktiskt frihet. Att vara allt. Och Du är även trötthet. Du är både trött och het. För du är hel het.

Trötthet är just den känsla, det tillstånd och den del av dig du stängt ute under en lång tid. Inte gett utrymme. Den återtar nu därför det utrymme den är värd. Den är ovärderlig, men den känner ditt avvisande och det smärtar den. Den stannar därför hos dig tills den får den kärlek och uppmärksamhet den vet att den förtjänar.

Så till dig, min älskade trötthet. Du är älskad. Du har hamnat rätt. I mitt kärleksfulla sammanhang som är hel Ande i min vackra kropp.

--- Maria Didalarion

29. maj, 2017

Jag höll i förra veckan en föreläsning på företaget Tillit i Tranås. Ämnet var ”Växa i tillit”. Dagens blogginlägg blir därför inspirerat av det jag talade om där.

När du delar på ordet sanningen hittar du plötsligt viktiga insikter. Det blir uppenbarat att din sanning finns i kroppen. Sann i (n) gen. Vi hittar vår egen sanning i våra gener. Det finns ingen sanning ”där ute”. Arkiv X med agenterna Mulder och Scully, släng er i väggen, the truth is NOT out there. Den finns inom oss. Sann i gen och igen. Och igen.

Samtidigt är sann ingen. Ingen annan har din sanning. Den bär du själv. Du är perspektivet du ser världen genom. Du har därför inte tillgång till någon annans sanning. Du är och har din egen kod. Alla har det. Alla följer och lever därför sin egen individuella skapelsesång genom sitt eget perspektiv, sin egen förmåga och sin egen möjlighet. Tonen är unik för var och en.

Alla är vi olika delar som alltid själva vet vad som är bäst för just oss. Så ta aldrig ifrån någon sin unika födslorätt genom att tro att du vet vad som är bäst för dem och låt heller ingen ta ifrån dig din. Du är expert på dig själv för du är ett sant geni.

Genie” betyder ande på ängel-ska. Det innebär att din genialiska kropp är sann ande. Ingen separation finns mellan kropp och ande. Anden genomströmmar dig och din kropp ständigt. Kroppen är dess förlängning och dess personifikation. Lyssna därför och lita på din kropp och dina känslor. Den och de är en andens gåva till dig. Den och de är dina personliga genier som vägleder dig här i formens underbara värld.

Det gör dig till ett unikt sant geni, en sann ande genom kroppen.

 

--- Sann ande gen aum Maria Didalarion

15. maj, 2017

Didalarion inspirerad av medvetandet Ramtha; utdrag ur kommande bok om Gyllene triader och dansande stjärnor av Maria Didalarion.

 Vad är egentligen Livet?  

Liv eller Skapelse, ofta också namngivet som Gud, döper vi till samlingsnamnet Allt som Är. Allt som är består i sin grundform av det undermedvetna, det medvetna och av energi.  

Energi är rörelse. Vi skulle kunna formulera det: Allt som är, är liv i rörelse. Därmed är Allt som är ständig förändring. Det enda som är konstant i Livet är rörelse och därmed är det enda konstanta just förändring. Livet är en ständigt pågående föränderlig process. 

Du och Jag ingår och är delar av Livet. Vi är med andra ord uttryckt, delar av Gud eller delar av det stora pusslet Allt som är. Vi är äventyret! 

 

Utan Puh skulle äventyret vara en omöjlighet, sa Kanin högtidligt… Omöjligt utan mig! En sådan björn är jag! sa Puh stolt för sig själv. 

(Ur Winnie the Poh by A.A Milne)

 

Livet skapade oss och fortsätter påverka oss. Vi skapar samtidigt Livet. Allt som är återskapas ständigt genom oss. Vi är uttryck för livet och vi uttrycker livet i allt vi väljer att göra och vara, i allt vi säger, i allt vi tänker och därmed i allt vi skapar. 

Vi är individer, Gud i delar. Vi är samtidigt enhet. Vi är delar och på samma gång enhet. Skapelsen valde att gå ut ur sig själv och dela sig i myriader av livsformer. Så uppstod existenser av olika slag i olika dimensioner beroende på vibration och frekvens. I en av alla de existenser som uppstod utvecklades vi till att bli just den mänskliga livsformen. Redan i ordet livsform ryms den sanningen; Livet tog form. Du är en av de unika pusselbitarna som just nu ingår i den mänskliga livsformen. Du är en unik pusselbit som Livet skapat för att uttrycka sig med och igenom. 

Hur började allt? 

Livet valde att bli medvetet och börja betrakta sig själv. Livet, skulle man kunna säga, tänkte en tanke om sig själv och då uppstod ljus eller energi. Därefter valde ljuset att gå ner i det undermedvetna, sänka sig i vibration och tätnade då och tog form. Skapelsen blev massa eller materia. Så föddes det fysiska. 

När Livet går ner i vibration och ner genom dimensionerna kallas det Involution. Alla vi går så eller flyger sedan utåt igen och vi börjar vår färd, vår rörelse tillbaka upp genom dimensionerna. Vi utvecklas. Detta kallas Evolution. Involution är alltså skapelsen ner genom dimensionerna och evolution är resan tillbaka upp genom dimensionerna. 

I evolutionen rör vi oss ofta i cirklar och fastnar lätt i bilder, mönster och i vanans hjulspår just för att vi är så täta i formen att vi tappat minnet av att vi faktiskt är gudomligt ljus. När vi så rör oss allt snabbare och blir snabbare i vibration ökar också vårt ljus. Vi börjar minnas vårt ursprung, minnas vår resa genom liven och blir allt mer medvetna om det som format oss. Vi öppnar upp oss för tankar och minnen av tidigare upplevelser och liv. Vi öppnar upp oss och ökar vår varseblivning och vår intuition. 

Vi har alltid rört oss framåt, men nu tilltar farten och utvecklingen sker i snabbare takt och blir därmed synligare för oss själva. När vi öppnar oss börjar vi också märka en öppenhet i själva livets cirkel. Vi ser nu att cirkeln är en spiral och i den rör vi oss hela tiden framåt och uppåt. Vi får en snabbare frekvens som innebär att vi behöver konfronteras med det tunga inom oss som av olika anledningar dröjt sig kvar. Detta för att vi ska kunna släppa det som håller oss tillbaka i vår utveckling. 

Rädslorna, och alla dess uttrycksformer, har varit motpolen till vår andra grundkänsla Kärleken, och alla dess uttryckssätt, som vi haft i vår dualistiska värld för att kunna uppleva oss själva fullt ut. När evolutionen tar nästa steg in i en öppnare tillvaro med en ökad förståelse och en högre grad av kärlek inom var och en av oss blir vi inte längre begränsade av den polariserade verkligheten. Vi ser klarare, bär ett större mått av ljus inom oss och ser nu på världen med ett holistiskt synsätt där enhet och helhet är grunden. Vi ser så genom treenigheten den multidimensionella verkligheten.

Vi uppfattar nu verkligheten som synkron och ser därför tydligare att vi hör ihop och bildar enhet. Allting blir varandras komplement istället för i vårt tidigare dualistiska synsätt som lett till att vi uppfattat och värderat det mesta i poler där fokus vilat på "olika".  Vi har under lång tid fastnat i värderingar av bra respektive dåligt. Det har vi gjort med alla poler t ex med olika kulturer, med män och kvinnor och med religioner. Vi har t o m gjort det med våra känslor. Därmed har vi blivit splittrade och fastnat i ett ”antingen eller” tänk och i skuldfällan som bundit rädsloparadigmet till vår verklighet. Det synsätt vi nu är på god väg att manifestera tillåter och hyllar istället ”både och”. Det ger allt och alla ett lika värde. 

Ju längre vi kommer i vår evolution ju mer går vi med vårt inre vetande. Vi blir åter igen medvetna och kommer i kontakt med de minnen vi bär med oss om våra potentialer och om vår mänskliga gudomlighet och det gudomligt mänskliga.

--- Maria Didalarion

5. apr, 2017

Ingen av oss vet säkert vad som väntar efter den fysiska döden. Många av oss tycker oss minnas. Flera av oss anar. En del av oss tror att allt fortsätter. Någon tror att döden är en ändstation och att allt tar slut där.

Modet att medvetet upphöra att finnas här inrymmer mod. Nej, det är fegt, ropar någon upprört. Det är fegt att inte våga leva här. Det är som vanligt både och. Det är modigt att våga dö och modigt att våga leva. Ingen av oss äger rätten att bedöma någon annans val. Det är vad fri vilja och villkorslös kärlek handlar om. Vem av oss vet vad som är det bästa för någon annan? Svaret är enkelt. Ingen.

Tänk vad många som inte vågar byta jobb, som inte vågar byta sin invanda verklighet mot en annan. Tänk vad många som lever i olyckliga parrelationer, men inte vågar bryta upp. Tänk vad många som inte vågar byta tankar utan tänker i stort sett i samma banor som de alltid gjort och som deras föräldrar tänkte före dem.

Så vågar någon ge sig ut i ett totalt okänt område, med full vetskap om att det inte går att ångra sig. Inte göra det ogjort. Det finns mod i det. Eller är det ren desperation efter ett annat tillstånd, en längtan att byta mörker mot ljus? För många som är nära handlingen säger ofta att det känns så mörkt då på insidan att döden känns som en springa av ljus, ett sista hopp. Kanske bokstavligt ett hopp mellan världar?

Nu är dessa ord ingen uppmuntran till självdestruktion eller ett positivt tillrop till självmordsbenägna. Nej, det är istället en hyllning till alla livsbenägna. En hyllning till alla som orkar och vill Livet och som antagit utmaningen att göra världen bättre. Vi har alla fötts med den möjligheten, men vi har också olika förutsättningar.

Så döm ingen. Döm inget. För dömande är alltid brist på kärlek. I den som dömer.

Förra sommaren viskade solen med sina klara varma strålar av ljus information in i min hud. Där omvandlades de till ord som genom min hand flöt ut på blocket framför mig på filten där jag låg i det gröna gräset. Orden var soldiamanter som glänste och skimrade. De talade om Skönhet och Renhet, om att målet för varje själ här är att vara ren kärlek. Att vi är här för att återvända till våra rena hjärtan av guld. Att vi med en ren kropp, ett rent sinne och ett rent hjärta hittar åter till vårt gyllene själsljus. Ett rent hjärta har förmågan att se skönhet i allt och alla.

Alltsedan dess har jag gjort att duscha till en ritual av renhet, en ceremoni till att tacka Livet och minnas vad renhet egentligen är. Ett rent hjärta av guld dömer ingen. Ett rent hjärta av guld minns att alla alltid gör sitt bästa inifrån sina förutsättningar och sina möjligheter. Ett rent hjärta är ett kärlekshjärta och sådana ser den största av Sanningar: Att det finns skönhet i allt.

När du ser Skönheten i Allt, den dagen gnistrar diamanten i ditt hjärta i sitt fulla spektrum av ren kärlek. Eftersom ett rent hjärta är ett sanningens uttryck kan du mäta var du befinner dig på resan genom att uppriktigt se dina egna brister på kärlek i ditt dömande. Det kommer nämligen en dag när du förmår att se skönheten i allt. Till och med i det obegripliga och svåra.

Jag hyllar därför Skönheten; genom Ordet, genom modet och genom själv-modet.

För det här är en hyllningssång till det egna modet i att vara livsbejakande i utmaningen det är att vara och hålla sig vid liv. Det är en uppmuntran till mitt eget och andras själv-mod. Det är en påminnelse om att det finns skönhet även i det smärtsamma, till och med i dömandet, eftersom det sprider ljus över var kärleken fattas oss.

Det finns skönhet i allt. Att sträva efter det är att välja att vara sitt rena hjärta av guld.

--- Maria Didalarion

5. apr, 2017